Arkiv för kategori ‘Film och tv’

Provocerande

fredag, 10 november, 2006

Igår kände jag mig provocerad när jag tittade på TV3 Lyxfällan. Att ordna upp någons ekonomi kanske kan vara intressant. Lite intressant är det. Fast hela programmet känns helt vansinnigt.

De besöker en familj som aldrig tänker sig för innan de köper något nytt, en familj som har tre båtar och bor i ett stort fallfärdigt hus. De tjänar i och för sig bra, men de har nollkoll på vart pengarna tar vägen.

Jag kan inte påstå att jag känner speciellt mycket medlidande de har själva satt sig i en ohållbar situation.

De får hjälp att reda upp problemen och de fattar vettiga och självklara beslut som att sälja en av båtarna. Samtidigt förstår jag att TV-teamet tycker fruktansvärt synd om dem. I slutet av programmet blir de bjudna på en del av husrenoverings kostnaderna och dessutom en resa till Tailand.

Det finns människor som verkligen har det illa ställt och så visar de upp detta ett program om människor som varit mer än vanligt klantiga och oansvariga. Dessutom blir de belönade för att de löser en situation som de själva satt sig i.

Självklart är inte det där med ekonomi lätt, men det här programmet har jag riktigt svårt för det känns inte schyst mot dem som verkligen lever på marginalen.

Lost in Translation

lördag, 21 oktober, 2006

Igår tittade jag på Lost in Translation på TV. Det är bara att konstatera jag förstår mig inte på Sofia Coppola. Jag såg The Virgin Suicides för några år sedan på bio. Jag gillar inte den heller. Tyckte då att det var en story som kunde ha varit intressant men att hon inte lyckades få det intressant på ett känslomässigtplan. Inte i någon av dessa två filmer känner jag mig riktigt engagerad i någon av huvudpersonerna.

Jag har inget emot långsamma filmer, men det saknas något. Ser hellre In the mood for love som jag tycker påminner lite, men där känslan når fram.

Vad det gäller Lost in Transalation känns den dessutom fördomsfull alla japaner hoppar runt, pladdrar och spelar konstiga spel. Till viss del kan jag förstå att regissören vill förmedla en kulturkrock, men efter ett tag känns det bara tjatigt.

Du är vad du äter

fredag, 6 oktober, 2006

Jag skäms lite för att jag fortfarande tittar. Från början var det farshinnationen över hur dåligt vissa faktiskt äter.

På senare tid har jag börjat inse att jag själv skulle ligga risigt till om jag deltog i programmet. Inte för att jag äter dåligt utan för att jag inte är fanatiker. Det vill säga jag tror att kranvatten är bra nog att dricka och att det inte behöver renas.

Jag tror inte heller att det är rätt att äta efter blodgrupp eller kroppstyp. Sedan tycker jag att källor är viktiga när en åsikt framförs.

Slutligen tror jag inte att allt är bra bara för att en person under en åtta veckorsperiod går ner i vikt. Svält går människor också ner i vikt av, men det är förstås inte bra. Något som är förvånande är alla okritiska tittare. Programmets verkliga suportrar verkar tro att kostexperten inte kan ha fel. Jag kan se vissa fördelar med konceptet allt är inte fel frukt och grönsaker är bra. Allt är inte svart eller vitt.

Det finns något skrämmande med att många människor tycks förakta vetenskap och är beredda att helt okritiskt svälja vad som helst.

Morgon-TV

tisdag, 26 september, 2006

I morgon bitti får jag byta morgon TV-program. Det brukar vara SVT som jag tittar på. Imorgon blir det 4an eftersom min bror ska spela tillsammans med
Py Bäckman i morgondagens program :)

Fel utseende

måndag, 25 september, 2006

I böckernas värld är det inte alltid helt perfekt. I filmens värld är det däremot vanligt att huvudrollsinnehavaren är snygg och helt perfekt.

Jag minns fortfarande hur fruktansvärt besviken jag var på ”Den oändliga historien” (Mikael Ende) när boken blev film. Ofta är det en viktig del av handlingen hur huvudpersonen ser ut.

Jag är lite för gammal för att ha läst Jacqueline Wilson, men i den här intervjun tyckte jag verkligen att hon har rätt vad det gällde det där med böcker som blir dramatiserade.

MÃ¥ndag igen

måndag, 11 september, 2006

Idag känns som en tung måndag. Det är mycket att göra och jag har lite ork.
Igår natt hade jag svårt att sova. Tittade lite på 6:an innan jag somnade vid 02.00-03.00.

Kanske borde 6:an ha som slogan ”vi gillar program där folk slÃ¥r sig riktigt mycket”. Ibland är det förstÃ¥s annat ocksÃ¥, men oftast är det program om stuntmän som gör farliga trix och folk som kör av vägen.

Jag antar att det är därför jag så sällan tittar på 6:an jag gillar inte när folk slår sig.

Fredagsfyran

fredag, 8 september, 2006

Veckans fredagsfyra handlar om TV

1) Gör tv mer nytta än den gör skada?

Det är väl både och fast jag lutar åt varken eller. Jag tror varken att det är speciellt nyttigt eller onyttigt. Det beror förstås alltid på vilka program som visas :)


2) Vissa menar att televisionen som vi känner den idag är dödsdömd när allt mer blir “on demand” via nätet. Vad tror du om det?

På nätet är jag tveksam till däremot är det nog troligt att vi går mot en utveckling där det finns större möjlighet att välja vilka program man vill se och när man vill se dem.


3) Har du, eller tänker du skaffa, en tv-apparat som kan visa HDTV?

Nej, tycker inte att jag/vi har råd med teknik som inte är riktigt färdigutvecklad.

4) Idag är det exakt 40 år sedan det första avsnittet av Star Trek visades på amerikansk tv. Ser du någon tv-serie som kommit de senaste tio åren som skulle kunna bli lika långlivad?

Ingen aning. Följer Lost, CSI och diverse andra deckare. Lost kanske vad det gäller CSI tror jag att brottsplatsundersökningar kan känns rätt så mossigt om några år.

I kväll borde jag göra något vettigt

tisdag, 5 september, 2006

Till exempel börja läsa en ny bok. Det blir lätt så att jag tittar på TV och tisdagar är ingen bra TV-dag. Jag måste vara en av de få kvinnor som inte följer Desperate Housewives.

Från början var det nog så att det krockade med något (jag tror det var 4400). Sen börjar jag sällan titta på serier som redan har börjat. Kanske har det med titeln att göra också gillar den inte riktigt bara.

Morden i Midsummer har jag hunnit tröttna på. Det blir så varje sommar. Först känns det lite småtrevlig med den engelska landsbygden och mord.

Det tar några avsnitt, sen börjar jag undra om Barnebys dotter aldrig ska flytta hemifrån och varför hans fru alltid går på marknader och maskerader där folk dör? Dessutom verkar hela persongalleriet utom två bytas ut i varje avsnitt. Hur troligt är det föresten att det dör så mycket folk på landbygden utan att någon verkar bry sig.

Lägga orden i munnen

torsdag, 31 augusti, 2006

I morse intervjuades Linn Ullman i TV angående sin nya bok. Jag blir ofta förvånad över hur dåligt pålästa intervjuande journalister verkar vara. Det känns verkligen irriterande när de riktigt anstränger sig för att få lägga orden i munnen på den de intervjuar.

Vad det gäller Linn Ullman vill morgon TV:s journalist få henna att säga två saker

”förebilden för den manliga huvudpersonen är Ingmar Bergman” (eftersom det är hennes pappa)

”miljön där boken utspelar sig är Fårö” (det är ju där Ingmar Bergman bor)

Inget av detta stämmer förstås, men det är så typiskt journalister verkar ofta vilja dra stora växlar på vad just de har läst in.

Jag brukar räkna med att romaner är fiction och att miljöer kan ha något med verkligheten att göra, men inte nödvändigtvis behöver ha det.

Miljöbeskrivningar är för övrigt inte till för att läsaren ska känna igen sig (även om det ibland är en kul bonus). I regel tror jag att de finns där för att skapa en atomsfär och därför att romanen måste utspela sig någonstans.

Jag undrar om de tycker att intervjun blir mer lyckad om de fått den intervjuade att säga precis det som de vill. Linn Ullman har det förstås ännu värre än andra författare eftersom hon har kända föräldrar.

Linn Ullman verkar ändå ta det bra och boken verkar faktiskt riktigt lockande även om jag hade lite svårt för hennes första roman.

Titel som återkommer i tv-serier och film

lördag, 26 augusti, 2006

I kväll visas inte mindre än två program (en film och en TV-serie) som heter Tyst vittne förutom det också en film som också heter Ögonblicket före tystnaden. Det är bara att inse att det går inflation i serier och filmer som heter något med tystnad och vittne.

Inte känns det lockand heller serien Tyst vittne pÃ¥ 4:an var ingen vidare när jag följde den för nÃ¥gra mÃ¥nader sen. Jag tror faktiskt aldrig jag har sett nÃ¥got bra som hetat nÃ¥got med ”tyst” och ”vittne” i samma titel.