Jag är inte tillräckligt frisk för att orka ta mig för något. Fast jag är inte heller tillräckligt sjuk för att bara ligga i sängen.
Dessutom håller jag på att få munsår (får det alltid när jag är förskylld). Hatar munsår!
Imorgon vill jag vara mycket bättre så jag orkar ta tag i veckans arbete.
Varje gång jag blir förkyld önskar jag att jag kunde stoppa det i tid. Det känns irriterande att få de första tecknen på onsdag och sedan inte kunna göra något åt utbrottet som kom på fredag.
Jag vet att andra gärna talar sig varma för Echinagard, men det får jag bara ont i magen av. När utbrottet väl är ett faktum finns det förstås en del grejer som gör att det känns bättre, men själva förloppet verkar inte gå att hindra.
Funderar på om jag skulle försöka skaffa en mobil som jag gillar att prata i nästa gång jag köper mobil. Det är ingen brådska i och för sig, men faktum är att jag aldrig gillat att prata i mina mobiler.
De flesta mobiler är ju som små minikontor. De flesta funktioner utom möjligen sms och tidsinställning är helt oviktiga. Varför ska jag köpa en dyr mobil med inbyggd kamera istället för en bra kamera? Mp3 kanske är en ok funktion, men jag har redan än mp3-spelare. Faktum kvarstår finns det någon mobil som bara har en trevlig design och som jag skulle tycka om att prata i.
Det känns nästan lite gammeldags att ha det önskemålet, men varför ska allt finnas i mobilen? Det mesta går köpa både billigare och bättre som fristående apparater.
Hos barnmorskan idag hade de bara tråkiga inredningstidningar (där allt såg likadant ut). Förstår inte riktigt kopplingen.
I viss mån vill väl gravida kanske möblera om inte annat för att bereda plats för barnet, men varför Elle interiör det känns inte riktigt som något för barnfamiljen.
Jag brukar rätta mina texter med denna tjänst. Värt att notera ordet borglig finns inte i deras ordlista, istället får jag upp ordet sorglig. Vilket också passar ganska bra för mina känslor inför den förda politiken.
Igår var vi i Stockholm för jobbets räkning. Jag tog inte många bilder, men när det blev mörkt fick jag lust att testa mina nya kunskaper vad det gäller bländare och slutartid:
Jag har länge undrat varför jag går upp så lite i vikt trots att halva tiden av min graviditet har gått.
Igår var jag ute på några kilometers cykeltur då jag tog en massa foton. Idag har jag träningsvärk i benen. Det är helt otroligt jag borde inte få träningsvärk för en sådan sak.
Förklaringen till att jag inte gått upp i vikt måste vara att jag tappat en massa muskler när jag mådde illa och inte orkade göra något.
Idag provade jag att fota vatten och experimenterade jag med olika slutartid och ljus. Några änder kom också med de trodde att jag hade mat med mig.
Resten av bilderna finns i bildgalleriet de flesta under kategorien vatten
Sitter och kamera dreglar lite. Vore roligt med en till kamera så vi slapp dela. Får ser när det rätta ekonomiska läget dyker upp 
Hösten i år har inte riktigt lika mycket att erbjuda vad det gäller klara höstdagar, men det kan vara vackert ändå. Idag gick jag ut med kameran:
Resten finns på fotosidan